Hur mycket är klockan? Det är en till synes trivial fråga, men börjar man fördjupa sig i den visar den sig snart varaallt annat än enkel. För inte så länge sedan fick svenskarna hålla reda på lokal soltid, järnvägstid, telegraftid ochnavigationstid. Att vi idag slipper denna röra går tillbakapå en rad nationella och internationella överenskommelser som slöts decennierna runt sekelskiftet 1900.
I Tid för enhetlighet presenterar vetenskapshistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt hur behoven avgemensam tid växte med de tekniska nyheter som krävde samordning med tidtabeller och nationell standard.Sommartiden, som infördes första gången 1916, är baraett exempel på de gemensamma idéer som introducerades lika omdiskuterad då som idag. Men hur mättestiden och hur spreds de enhetliga angivelserna förr? Ochhur kommer det sig att vi har just den tid vi har idag?